Tiden går väldigt fort denna graviditet. Idag går jag in i v. 23 (22+0). Det var ju inte så längesedan Liam låg i magen och jag minns så väl hur långsamt dagarna gick. Varje dag gick som snigelfart. Nu är det tvärtom. Jag blir nästan lite "chockad" när jag inser att jag redan gått 22 fulla veckor på denna graviditet och att det dessutom har gått mer än hälften av tiden.

Jag försöker njuta av varje dag, även om det inte riktigt är samma sak som när jag väntade Liam. Har fortfarande lite svårt att förstå att det ligger ett litet liv i min mage och sen hinns det inte riktigt med att sitta ner och fundera över det heller. På kvällarna brukar jag sitta med händerna på magen och känna dom små sparkarna och det är en mysig tid. Jag är väldigt nyfiken på om detta barn kommer vara likt Liam i både utseénde och beteénde. Kanske kommer dom vara raka motsatserna av varandra storebror och syskonet.

Nu kom Liam gåendes förbi mig med en redig stank. Antingen är det falsk alarm eller så har han släppt en liten bomb i blöjan. Lika bra att ta tag i de direkt.

Höres!